Världens störa däggdjur på land som någonsin har funnit är Paraceratherium som var en nöshörningsliknande växtätare. Den levde i Centralasien ca 20-30 miljoner år sedan & vägde 10-20 ton och var över 5 meter hög vid bogen, alltså främre delen av djuret kropp. Typ som våran bröstkorg. Totala höjden på djuret var 9 meter.

Fatta ett 9 METER högt djur. Det är sjukt! Jag älskar sånt här, nörden i mig älskar att läsa om och titta på dokumentärer om dinosaurier och dylikt. Jag tycker det är ashäftigt med forntida djur, dinosaurier och allt som fanns för länge sen. Det är så häftigt att tänka sig att dom har haft sin egen värld här, vart vi bor idag och att dom har lämnat efter sig kvarlevor som vi hittat och fortfarande hittar.

Det är fascinerande. Snappade upp detta från min nya Illustrad vetenskap som jag ska fortsätta läsa nu.

Allting måste vart enklare förr. Man föddes, man växte upp, gick ut skolan, accepterade staden man bodde i (flytta, vad var det för något?), sökte jobb, skaffa familj, bodde kvar där alltid. End of story.

Men nu kan man göra ALLT och samtidigt ingenting. Alla kan bli vad dom vill och därför har man inte den minsta lilla aning om vad man ska bli. Och vadå ska bli. Jag kanske inte vill bli nånting. Jag kanske bara vill extraknäcka överallt för att ha råd att resa och se världen. Då får jag en crappy pension sen och ingenting stabilt att luta mig mot när man ska försörja sina eventuella barn. Jahapp.

Man får väl välja mellan allt men det är fan inte sant, i alla fall inte om man skulle vilja råka ha någon slags framgång i livet eller åtminstone en ok ekonomi. Man vill ju ha råd att leva. Och då kanske man hamnar på ett jobb där lönen faktiskt är bra men man vantrivs. Hur fan ska man hitta ett jobb som både är roligt och ger mig nån slant över för att göra annat i livet som man tycker är kul?

Jag vill inte vara den som är efterlämnad. Jag är planlös. Nu pratar jag inte om framtiden mer, eller jo, en snarare framtid. Människor med planer skrämmer mig nu. Jag är den efterlämnade. Trots att jag faktiskt har två resor inbokade under sommaren & hösten, en inom Sverige och en utomlands så känner jag inte den minsta glädjen. Jag vill inte vara den efterlämnade som står och trampar på samma ställe, fast i leran och helt jävla planlös & hopplös. fast ändå inte, men så är det jag känner mig.

Jag kommer sakna så att jag dör. Jag vill också göra the trip of my life och inte vara den efterlämnade. Det är lättare att lämna någon efter när man själv har planer planer planer. Planer. Jag hatar planer och jag älskar dom. Jag hade gärna planerat hela året ut vad jag skulle göra och inte göra om jag hade fått bestämma. Men det går ju inte. Inte när det är andra människot inblandade. Så spontan är jag. Jag gillar att vara spontan ibland, men jag gillar än bättre att veta vad jag ska göra denna helg och helgen efter det. Och jag gillar inte att dom planerna rubbas. Jag gillar inte heller planer som inte känns tillfreds för mig. Och såna dyker det ju upp ganska ofta och inte kan man göra nåt åt det.

Nu babblar jag och om jag läser om allt jag skrivit så inser jag nog att man inte fattar nånting. Jag babblar om allt som snurrar runt i mitt huvud just nu och min poäng är att det är svårt att vara den efterlämnade och den utan planer inför livet (nä jag vet att alla andra inte har livet utstakat bara för att dom vet vad dom kommer göra och befinna sig de närmsta månaderna, men ändå). Jag är efterlämnad i det gråa hela sommaren och en bit in på hösten. I det långa loppet förstår ju jag också att det inte är någon tid egentligen. Lite mer än två månader. Men jag har liksom redan påbörjat dom där 2 månaderna i mitt huvud för 3 månader sen. Och oroat mig och slösat energi.

Livet SUGER ibland och sådana här saker får man väl skratta åt när dom är över.
Om en halvtimma börjar jag. So excited. Nej, jag gillar mitt jobb men sådana här dagar (som nu förekommer varje dag och kommer fortsätta jag vet inte hur länge) händer och då är man inte så peppad inför nånting över huvudtaget.
Måste äta lunch innan. Hejdå hoppas alla har en skitttrevlig tisdag.

jag vill bo i den delen av sverige som räknas när dom visar vädret på tv & och uppleva varm vår i mars och den så kallade "svenska sommaren". ja det vill jag göra.

På g

Långt, kort? Rött, svart, brunt, blont?

Blir nog rött igen. Men sugen på en massa massa blonda slingor, som tredje bilden inför sommaren. Det var ett tag sen.

ps. idag har jag träffat det sötaste som finns i hela världen. två små söta busiga valpar. få saker toppar det ♥

 

Älskar Ica supermarket påsen och bruna bönor med fläsk haha.
Detta är ett fint tillfälle att vara en stolt svensk.
Fattar inte att jag ska få se dom live wohooo.

när solen skiner är hjärtat glad.

Idag är det en fantastiskt dag! Det känns som att allt bara faller på plats, som att man precis insåg lösningen på det där man funderat på länge. Fåglarna kvittrar och det känns som att solen bara skiner på mig. Lycklig. Lycka. Det är som de första vårkänslorna och de första maskrosorna ploppar upp. Det är som när bara dom bra låtarna kommer en efter en när man lyssnar på musik i random shuffle-mode. Som när man alltid vet vart lypsylen är. Som när man funderar vilken tid man måste stiga upp till jobbet och inser att man är ledig. Som sommar. Som kärlek. Som lycka.


...


April april

Nu ska jag lägga mig ner och bli överkörd.

Krossa alla fönster, slå in hans dörr
Låt honom veta, att inget är som förr

Nu känns det värt med vår kära lilla festival. AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAH.

lalalalala

Nu har jag förstått varför kanalerna på morgonen alltid alltid visar massa serier som bara rullar på och när den ena visats färdigt på nån kanal börjar nästa direkt därefter.

Det är för att sånna som jag ska kolla på dem framför frukosten på morgonen om man börjar 11 eller senare, bara kolla en liten glimt sådär medan man käkar och sedan gå vidare för att sminka sig och dylikt.
Sedan efter man har gjort så några mornar så börjar man förstå sammanhanget och sen efter ett tag måste man ställa om HELA sin morgon för att se hela avsnittet. Sen om dom har tur köper man kanske en box eller två.

09.35 är min tid på morgonen. För flera år sedan började det på detta vis med Smallville. Sen var jag fast totalt. Och nu i vintras så började jag på samma sätt med Vampire Diaries (kärlek) som jag och även min pojke, hehe, har båda sett så långt det bara går och väntar på nytt avsnitt.

Ja och det senaste då. Jag har börjat kollat Grey's anatomy. Så nu var det kört också, det finns ÅTTA säsonger. Jag har just gett upp typ 3-4 månader av mitt liv. Kanske till och med ett halvår om man inte kollar lika hysteriskt som jag och L har kollat VD.

Ja vad säger man. Serier. ♥ Nu börjat kolla Greys från början och är inne på det andra avsnittet då. Ganska perfekt för ensamma fredagskvällar som denna, jobb väntar imorgon.

puss

♥

eller? har skrivit de senaste dagarna på min blogg på blogspot igen.. jag gillar den myyyyyyyyyyycket mer än denna. gillar hela blogspot-bloggdomänen bättre MEN det är ju dom där jäkla kommentarerna, det fuunkar ju inte om man inte har blogspot, en gmail och dylikt. nån kommentar då och då är ju faktiskt himlans trevligt.

hursom så tror jag kanske att jag bara gör om hela skiten på denna och får den och kännas som en ny blogg, låtsas att det är blogspot. ;) så kan jag skriva här också. jag gillar att skriva mer om allt på den andra!

Ja. Har jag tid nåndag framöver så ska jag göra en helrenovering på denna.


TORSDAG! Alltså springer dagarna iväg eller vad? Gått idag på jobbet och sagt till kunder att det är onsdag. Lite förvirrad sådär. Snart har ju till och med jag helg igen, efter lördagens arbete. Trist att det inte blev nån LKfest för mig och min karl. Vi testade efteranmäla oss men det var fullt minsann! Då blir det sushikväll på lördag ist hos moster och det blir nog faktiskt väldigt mysigt. Jag ska ju göra min super advanced cheesecake imorgon kväll, så jag kan ta med den på lördag.
Jag har till och med drömt i natt att jag baka den, och allt blev kaos som vanligt i mina drömmar. Hoppas de inte blir så imorgon hehe.

hejhejhej! puss

mysig bild jag hittade. ♥